 |
 |
Per Hinnerson
född 1787-02-16 i Persberg,
Färnebo socken
död 1864-04-23 i Garphyttan, Tysslinge socken
gift 1813 med Maria Sophia Hagberg (1791-?)
Per Hinnerson var övergruvfogde vid Dalkarlsbergs gruvfält 1813–1836.
Per var son till gruvbrytaren Henrik Persson i Persberg. Han arbetade först som gruvdräng och förman under sin far vid Persbergs gruvor. Därefter var han inspektor hos sin blivande svärfar vid Svartsångs, Skarphytte och Finnhytte hyttor och hamrar vid gränsen Värmland/Västmanland.
År 1813 sökte och fick han tjänsten som övergruvfogde vid Dalkarlsberg. Han tillträdde sin nya tjänst i maj 1813. En kort tid därefter erhöll han också den inom bergsstaten använda titeln geschworner, dock utan distrikt och fast lön. Hans lön som övergruvfogde blev kontant 750 riksdaler samt 35 tunnor spannmål. Detta sammantaget blev omkring 1.200 riksdaler riksgälds. Den största inkomsten torde han dock ha fått från handels- och krogrörelsen han bedrev vid gruvfältet. Vinsten därifrån beräknades uppgå till minst 3.000 riksdaler riksgälds per år.
Med sig till Dalkarlsberg tog Per också sin yngre bror Henrik Hinnerson som han anställde som sin bokhållare.
En viktig förändring vid Dalkarlsbergs gruvfält som slutligen genomdrevs under hans tid var sammanslagningen av de fem olika gruvlagen till ett stort gemensamt gruvbolag år 1825. Andra mer betydande händelser under hans tid kan nämnas att år 1814 byggdes ett stort kruthus, år 1828 färdigställdes det stora materialhuset och under åren 1828–1832 uppfördes en ny stor hammarsmedja. År 1831 startades även en så kallad lancasterskola för gruvarbetarnas barn i den gamla gruvstugan.
År 1834 beslutade gruvbolaget att krogen skulle stängas efter att en gruvfogde hade blivit dräpt vid ett krogslagsmål. Även handeln ställdes direkt under gruvbolagets styrelse. Per fick nu istället en kontant lön uppgående till 4.500 riksdaler riksgälds. Ungefär samtidigt hade han dock tillsammans med brukspatron Axel Andersson på Bergsäng inköpt Garphytte bruk i Lekebergslagen. År 1836 beslutade han sig för att lämna Dalkarlsberg i tid innan han riskerade att bli avsatt. Han flyttade till Garphyttan som han snart blev ensam ägare till. Efter en tid utökade han sin egendom till att också omfatta bl a Lekeberga, Kåvi och Sälvens herrgårdar.
Enligt en av Pers efterträdare, Gustaf Bratt, ska han ha haft »ett briljant hufvud och mycken bondhumor«. Hans främsta strävan var enligt honom att skaffa sig själv inkomster och samla förmögenhet. Per ska själv en gång ha yttrat till Gustaf Bratt att speciellt krognäringen varit mycket lönsam: » Vet bror, att det var år, då jag tjänte 10.000 riksdaler på krogen«.
2005-10-23